Böcker där handlingen är förlagd till en tid eller miljö som författaren inte själv har upplevt har aldrig lyckats fascinera mig riktigt. Egentligen är det märkligt. Mänskliga erfarenheter kan ju förläggas nästan var som helst. […]
Första gången man läser en roman av Joyce Carol Oates är det svårt att inte bli mer eller mindre golvad av hennes enorma berättartalang. Det är inte bara det att hon har förmågan att komma […]
En del böcker kräver mycket och ger mycket. Andra kräver nästan ingenting men ger heller ingenting. Och så finns det de som kräver lite men ger ganska mycket ändå. En sådan bok är Mira och […]
Det är svårt att inte hysa en djup respekt för författare av vår tid som faktiskt inte har givit upp att försöka berätta något. Fast varför skall man ge upp det, egentligen? Visst kan man […]
En del böcker blir viktiga för att de kommenterar en viss tid, en viss plats och en viss situation. De är kanske inte stor litteratur – även om de är bra – men de har […]
Romaner där kvinnliga författare gör upp med barndomstrauman och trista erfarenheter av män finns det vid det här laget så gott om att man rentav skulle kunna tala om en egen genre. Jag vet inte […]